Analys varnar för ökade kostnader om EU-åtaganden missas

Sverige riskerar att få betala stora belopp om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

I fokus står den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), så kallad ETS-flex, upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan bli en förlorad intäkt på 5–8 miljarder

IVL bedömer att användningen av ETS-flex innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter maximal användning av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för att hantera det återstående gapet

Enligt IVL:s analys finns i huvudsak tre alternativ för att hantera det återstående utsläppsgapet:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater själva har underskott, vilket gör möjligheten och priset osäkra.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Pressmeddelandet uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor (utöver använda EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs det kvarvarande gapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det sker igen kan det ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL bedömer, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, att sådana kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen redovisas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen på uppdrag av WWF.