Håll Sverige Rent släpper ny statistik om nedskräpning

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som släpptes den 20 april 2026, visar för första gången nationella mätningar över tid – och pekar på en minskning av skräp i stadsmiljö mellan 2023 och 2025.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet anses viktigast att minska. Samtidigt är det bara ungefär en av tio som uppger att de själva skräpat ner. Enligt undersökningen anges slöhet, brist på papperskorgar och att skräp uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter tillbaka

De nationella skräpmätningarna visar att skräp i stadsmiljö totalt har minskat med 30 % sedan 2023. I rapporten lyfts särskilt att flera plastrelaterade skräpföremål minskat tydligt mellan 2023 och 2025, bland annat:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: ”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.”

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots att antalet fimpar har minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus står för 23 %.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: ”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.”

”Över 1 000 skräp” på vägen till jobbet

Som ett vardagsexempel har Håll Sverige Rent räknat om resultat från den senaste nationella skräpmätningen: på en kilometer längs en trottoar eller gångbana skulle en person passera över 1 000 skräpföremål, där mycket är plast. Exemplet innehåller bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: för långsam utveckling

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Håll Sverige Rent hänvisar också till att nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver tydliga skillnader mellan svenska havsområden:

• Västerhavet: Medianvärdet 2025 anges vara 832 skräpföremål per 100 meter strand, en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det är 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: Medianvärdet 2025 anges vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här uppges mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kan kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Fjällmiljö: snus vanligast

I mätningar längs vandringsleder i fjällen uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025. Rapporten lyfter även att förpackningar från godis, snacks och mat förekommer.