Återkommande klagomål om information, uppföljning och samordning

Patientnämnden i Västra Götalandsregionen har publicerat en ny rapport om närståendes upplevelser av hälso- och sjukvården när barn i åldern 0–9 år varit patienter. Rapporten bygger på en kvalitativ analys av 112 klagomål som kom in till patientnämnden under 2025.

Enligt patientnämnden visar analysen återkommande mönster i vårdnadshavares berättelser: bristande lyhördhet för oro, otydlig information samt utebliven eller otillräcklig uppföljning av barnets vård och fortsatta behov.

Barn uppges ha skickats hem trots kvarstående symtom

I klagomålen framkommer att barn i vissa fall ska ha skickats hem trots att symtom kvarstod, eller utan tydlig information om uppföljning och vilka symtom som vårdnadshavare behöver vara uppmärksam på. När vårdnadshavares oro och kännedom om barnet inte upplevts ha tagits tillvara beskrivs det enligt rapporten ha lett till stor otrygghet för både barnet och familjen.

– Det är mycket viktigt att lyssna på barnet och vårdnadshavaren när barnet är patient för att få bra information. Samordningen och ansvarsfördelningen mellan olika vårdgivare måste skärpas så att inte vårdnadshavaren får bära allt på sina axlar, säger Jan-Olof Sund (V), ordförande i patientnämnd södra.

Långa väntetider och oklar ansvarsfördelning

Rapporten lyfter också bristande samordning och långa väntetider, särskilt när flera verksamheter varit involverade. Detta uppges ha lett till oklarheter kring ansvar och uppföljning av barnets vård. Enligt patientnämnden var det särskilt tydligt i klagomål som rörde barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar eller flera samtidiga vårdbehov.

Vårdnadshavare beskriver även att vårdgarantin inte följdes, att återkoppling uteblev och att de själva behövde samordna kontakter. I flera fall uppges detta ha påverkat både barnets hälsa och familjens vardag, till exempel genom behov av anpassningar i arbete och vardagsliv.

– Barn förtjänar ett särskilt omhändertagande. Patientnämndernas rapport visar en oroande bild. Barn skickas hem från akuten trots kvarstående symtom. Föräldrar blir inte lyssnade på. Familjer väntar i över två år på utredning. Barn är inte små vuxna. De försämras snabbt och kan inte alltid beskriva hur de mår. Det ställer särskilda krav på vården, krav som idag inte alltid uppfylls. Det måste bli bättre, säger Maria Kornevik Jacobsson (C), vice ordförande i patientnämnd norra.

Bemötande påverkar trygghet och tillit

Även bemötandet från vårdpersonalen lyfts i rapporten som en viktig faktor för hur vården upplevs av både barn och vårdnadshavare. Brist på empati eller respekt beskrivs ha bidragit till ökad otrygghet och minskad tillit till vården, även i situationer där vårdinsatserna i sig upplevts som tillräckliga.

– Ett respektfullt och professionellt bemötande är grunden i all vård. Föräldrar till sjuka barn ska aldrig behöva känna sig negligerade eller besvärliga, vårdens roll är att lyssna, förklara och inge lugn, säger Susanne Tedsjö, förvaltningschef för patientnämndernas kansli.

Patientnämnden bedömer att vårdnadshavares erfarenheter kan användas som viktig kunskap för att stärka trygghet och tillit i mötet mellan vården, barn och deras familjer.